FOTOREPORTAGE Mat slängs bort när den blir gammal. I butiker ofta också före den blir det. Kompostens chefredaktör och redaktionssekreterare gjorde ett besök till en öppen bakgård med soptunnor. Köp ingenting -dagen är på fredag — kan man minska på konsumtionen genom sopdykning?

Klicka på bilderna för att se dem större!

Vi dyker upp vid soptunnorna kring stängningsdags. Vi hittar en soptunna full med… mat. Bananer finns det nästan alltid och när man tar bort skalen känns de trygga att äta.

Själva soptunnan ser inte så aptitlig ut. Kan man äta på det som bjuds? Redsek-Julle inspekterar bullalängden. Den får bli, den är lite torr.

Vi vågade oss på en del vindruvor som såg ok ut! Just nu ligger temperaturen kring noll grader, man kunde tänka sig att varorna håller bra. Allt kan man naturligtvis inte plocka med sig, men en förvånande stor del är fullständigt ätbart. Det är  bra att skölja och putsa allt man tar med sig.

Det finns många orsaker att sopdyka. ”Några ser sopdykandet som en miljöpolitisk handling, eller som en del i en resurssnål livstil. I aktivistkretsar är det vanligare att dumpstra för att kunna leva oberoende av det konventionella ekonomiska systemet” (Re:public service, #12/2009). En orsak är också att helt enkelt spara pengar.

Får man sopdyka? Soporna kan väl anses som (i det här fallet) butikens egendom. Däremot är väl sopor per definition sådant som butiken inte mera vill ha. Många butiker har börjat låsa in sina sopor eller köra dem in i en pressare.

Å andra sidan kan man första butikägarens rädsla för att varorna i butiken inte går åt om man hittar lika bra gratis i soporna och att de inte vill ha inkräktare på sitt område.

Det råder en samförståelse bland sopdykare, man tar bara så mycket man behöver och lämnar lite till andra också. Och så ska man förstås inte slänga runt sopor utan lämna allt i ordning på stället.

Nog dög det till en god kvällsbit! Både redsek och chefredaktör är ännu vid liv och mår bra.

TEXT och FOTO JULIUS UUSIKYLÄ

Mera om Världen